Rawfood – nyttigt eller too much of allt?

När jag slutade på bibblan för en vecka sedan så hade min chef gjort en rawfood-tårta, alltså utan rent socker. Så fint tyckte jag och blev jätteglad. Det är i längden lite tråkigt att alltid behöva tacka nej till allt när det vankas kalas, särskilt om kalaset gäller en själv!

Häromdagen fick jag en kommentar från en läsare, om att man måste vara försiktig med rawfood-fika om man är sockerberoende, eftersom sådant fika ofta innehåller dadlar och/eller honung osv. Och frukt. Hon länkade till Ebba von Sydows inlägg i ämnet. Och absolut, det går ju inte att äta rawfood-fika dagarna i ända och tro att man ska gå ner i vikt. Men som allt annat i min nya matfilosofi och livsstil, så tänker jag att lagom är bäst.

Jag har plockat bort vanligt bröd (med reservation för ibland om jag äter ute t ex vegetarisk meze som innehåller fetaostknyten som nog är gjorda på vete), vanlig pasta, sötsaker, godis och allt sådant ur min kost och det är inget jag sörjer (jo ibland men inte ofta och är aldrig sugen på det!). Och alkohol. Det har jag inget förbud mot men dricker yyyyyytterst sällan, bara vid väldigt speciella tillfällen. Jag har minskat ner rejält på lightläsk och försöker se det som en festgrej i stället, som jag kan njuta av ibland i solen på en uteservering. Däremot har jag valt att inte plocka bort frukt, potatis, fullkornsbulgur och sådant eftersom det inte triggar mig.

raw food

Sammanfattningsvis är jag numera väldigt ärlig mot mig själv. Märker jag att något triggar mig, ja, då ryker det från menyn. Rawfood-bollar har jag ätit någon gång i veckan hela 2016 skulle jag säga, och har aldrig märkt att det har triggat mig eller att jag inte kan sluta äta dem. Jag bakar det aldrig själv, eftersom jag ibland kan triggas bara av att ha något gott hemma (oavsett om det innehåller socker eller inte). Men jag köper ibland en, två eller tre stycken ute. På Urban Deli eller Squeezed up. Det är egentligen min enda ”lyx” numera i matväg och en som jag därför gärna unnar mig. Jag försöker äta dem långsamt och njuta ordentligt av varje tugga och sedan känner jag mig nöjd.

Men visst, rawfood-bollar är ofta näringstäta (nötter och sådant innehåller ju mycket kalorier) och därmed inget jag skulle äta dagligen. Det bör man förstås ha i åtanke och balansera mot annat man äter den dagen eller veckan. För mig personligen är det så himla lyxigt att få unna mig sådant ibland, utan att hetsäta eller bli helt maniac kring det. Min nya livsstil handlar ju om att inte vara fundamentalistisk så att jag tröttnar efter ett tag, och även att känna att det känns lustfyllt, färgglatt och smakrikt.

Jag går som på moln tack vare era fina kommentarer på förra inlägget, och nu ska jag svara på alla. TACK för all pepp och omtanke. Jag har även funderat på att tillåta mig att njuta av det här och inte väga mig på fredag, utan vänta två veckor till. Misstänker nämligen att vågen inte visar minus ännu sedan sist. Men jag vet inte, det kanske är bra att bara väga och mäta ändå när jag har bestämt det. Hur brukar ni tänka vid sådana tillfällen?

 

Annonser
Det här inlägget postades i Min hälsoresa. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Rawfood – nyttigt eller too much of allt?

  1. Marina skriver:

    För egen del hoppar jag det mesta av raw-food fikan också, till vardags, om jag känner att det ”krävs” av sociala skäl så kan jag fixa nåt. Men den största anledningen till att jag avstår är att jag inte tycker det är gott, jag äter så lite socker nuförtiden att mina smakpreferenser har ändrat så även lite socker smakar bara äckligt.

    Du verkar ha bra koll på vilka just dina triggers är, det är bra! Fortsätt så!

  2. cecilia skriver:

    Mycket inspirerad (som jag ju skrivit förut 🙂 ) av din häslosamma livsstil! Jag skulle vägt mig på fredag – för nu VET ju du hur bra det är för hela ditt välbefinnande med din mat, träning mm och du kanske ändå ‘smygväger’ dig – om du är som jag vill säga 🙂 Bara kör på – finns ju inget längre att vara ‘rädd’ för gällande vågen, eller undvika eller annat du verkar ha väldigt bra balans i tillvaron. Imponerad!

  3. Mia skriver:

    Väg du dej, allt verkar ju gå rätt väg och om det skulle vara som du befarar så kan det kanske vara pepp för någon annan att se att det inte är en spikrak väg fast den har en tydlig riktning? Så kul att se dej glad i din nya fina klänning!

  4. Petra skriver:

    Jag tror att det är väldigt viktigt att vara ärlig mot sig själv. Väg dig inte bara, gör en liten utvärdering! Vad är det som gör att jag gått upp/står stilla? Är jag ok med vikten i förhållande till mitt matbeteende, eller är det mer värt att få en önskad siffra på vågen?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s