Snåla människor

Brasklapp: Obs att jag absolut inte menar detta som något nedlåtande mot människor med lite pengar. Min erfarenhet är att människor som inte har det gott ställt ofta är mer generösa med vad de har. Jag pratar alltså om en generell mänsklig egenskap.

En av de sämsta egenskaperna en människa kan ha enligt mig – ej att förväxla med åsikter förstås (för där är rasism värre än allt) – är att vara snål. Få saker provocerar mig så mycket som en snål och gniden människa. Min aversion mot den egenskapen kan vara förknippad till min egen oförmåga att snåla. Jag är helt enkelt ganska dålig på ekonomi och slösar ibland. Men jag står ändå fast vid åsikten att hellre vara slösaktig än snål. Vad är då det här för ämne att skriva om? Jo, det har ju med något grundläggande mänskligt att göra. I den ljuvliga flumskolan jag gick i (alltså för mig är flumskola 100 procent positivt) på 90-talet så kom en grupp en gång och sjöng en låt för oss i aulan:

”Dela med sig eller snåla
en vanlig fråga får man tåla
om du har ett äpple vill du dela det med mig
eller tar du hela själv?”

Väldigt pedagogiskt och bra. För mig handlar hälsa lika mycket om fysiskt som psykiskt och intellektuellt välmående och min erfarenhet är att en person som inte är snål mår bättre och får ett bättre liv. Vi har en bekant som är så otroligt givmild. Hon bjuder gärna på middagar hemma hos sig, och där finns alltid massa gott (och nyttigt) och stor sallad till osv. Henne vill man ju bjuda tillbaka lite extra, ge fina presenter på jul och födelsedag, man mår helt enkelt bra av att vara bland generösa människor och generositet föder detsamma hos omgivningen.

Det här är inte bara individuellt utan, enligt mig, också politiskt. Lever vi i ett förstående och omhändertagande samhälle baserat på önskan om allas lika värde och rätt till en dräglig tillvaro – då kommer individerna i det samhället också att bli mer öppna, varma, generösa och må bättre. Det är min ABSOLUTA övertygelse. Motsatsen skulle då vara ett samhälle där individen är mån om sitt eget, snarare än det kollektiva välbefinnandet. Ett samhälle där man straffar de svaga i stället för att försöka hjälpa dem. Folk går med uppdragna axlar, månar om sin egen privata lycka och tänker ”each for one’s own”. Ett samhälle som på många sätt påminner om samhället vi lever i idag. You see my point.

Efter denna lilla politiska utsvävning vill jag ändå stanna upp vid individens snålhet. Man har liksom bara ett litet pyttekort liv och sen dör man och återstår gör en evighet av ingenting. Ska man då förslösa sin korta minut på jorden med att hålla hårt i sin plånbok, räkna efter vem som bjöd sist, snåla på salladen till maten när man bjuder på middag. Eller ska man bjuda efter bästa förmåga, ge omtänksamma presenter och försöka sprida glädje omkring sig? Det behöver ju inte handla om ekonomiskt stora summor. En present kan vara något hemgjort som är gjort med omtanke. En burk man fixat till och fyllt med rawfood-bollar, en teckning, en hemmagjord anteckningsbok, en virkad sjal. Det här handlar alltså inte enbart om ekonomiska tillgångar.

Jag har träffat mängder av sjukligt snåla människor och märker hur de liksom stramar åt min egen vilja att vara generös, det är något så oerhört osympatiskt och vidrigt med människor som hela tiden pratar om pengar, pengar, pengar och som alltid snålar. I stället för att sprida kärlek, öppenhet och vänlighet omkring sig så sprider de det motsatta. Jag tänker att alla kan vara lite mer generösa utifrån sina egna möjligheter och på så sätt kan vi skapa ett bättre samhälle. Börja med dig själv! Kropp & själ i P1 gjorde en gång ett intressant avsnitt om just snålhet. Lyssna gärna på det här.

Möjligen kan vissa provoceras av det här inlägget, jag uppmanar er att läsa brasklappen i början av inlägget.

Vad tänker ni om det här?

Annonser
Det här inlägget postades i Vardag. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Snåla människor

  1. Jag har knappt inga pengar. Älskar att bjuda på mat och hembakat. Har ett presentskåp som gör att det aldrig blir panik. Skänker och ger bort massor såsom kläder och prylar. Mina döttrar danas i ge bort-tänket. Och det genererar prylar in också. Jag bjuder på mat och betalar barnens kompisar mat om nån kompis är med oss ute på sta’n till exempel. Viktigt för mig. Snål är det sista jag vill vara och med mitt handlande visar jag på att det går att vara hur generös som helst utan att just behöva vifta med stålars. BRA blogginlägg. TACK 🙂

  2. Madde skriver:

    Kan bara hålla med dig. Snåla människor är det värsta som finns. Nu handlar det inte bara om pengar utan man kan vara ”snål” med sig själv. Inte hjälpa till då man kan osv.
    Jorden hade blivit en mycket bättre plats att leva på om vi alla var lite mer generösa med det man kan 🙂 Från att ge till välgörenhet för den som har ekonomisk möjlighet till att ge en kram till någon som behöver det eller köpa en kopp kaffe till någon som inte har tak över huvudet då personen sitter och fryser.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s