Konsten att vara tacksam

Jag tror ju inte på gud eller så så jag kopplar inte min tacksamhet till någon ”högre makt”. Men jag har ändå verkligen förstått vitsen med att känna tacksamhet över det jag har. Tacksamheten gör att jag aldrig tar något för givet och att jag försöker ta vara på det jag har. Det gör mig gladare och, inbillar jag mig, varmare.

Jag är tacksam över de fantastiska vänner jag har. På sistone har jag haft lite knas med en vän och det har fått mig att ännu mer uppskatta de vänner som bryr sig om mig och som jag bryr mig om. Vänner är inte till för att bråka med, utan för att respektera, ha kul med och ja – resten vet ni ju. Jag är tacksam över att jag får vara tillsammans med en så fantastisk person som bryr sig om mig, alltid är snäll och omtänksam och som jag har så mycket kul tillsammans med. Jag är tacksam över vår tjocka lilla orange katt som alltid får mig att skratta, varje dag! Jag är tacksam över mina fantastiska föräldrar och min otroligt coola och smarta syster. Utan dem vore jag inte mycket (inte alls, för att vara krass, haha). Jag är tacksam för att jag har begåvats med språklig och kreativ talang och driftighet, som gör att jag verkligen aldrig ger upp. Jag är otroligt tacksam över den här bloggen som är det roligaste jag gjort. Jag är tacksam över att jag fick ge ut min roman för två år sedan och för att jag har ett hem och är omgiven av kärlek och inspiration. Jag är tacksam över att ha en så rar och klok och varm och fin mormor och en så cool och rivig, kraftfull farmor.

Och, på ett mer övergripande plan: Tacksamheten över att ha ett hem, att kunna betala mina räkningar, att bo i ett land som gett mig tillgång till rent vatten och bra skola och sjukvård. Den tacksamheten pockar lite extra på axeln i de här extremt turbulenta och kaotiska tiderna i världen.

Sådant här är så självklart, men sååååå viktigt att påminna sig om tänker jag. Annars kanske man hamnar i ett sådant där liv där dagarna bara går och man inte tar vara på människorna omkring en och vaknar en dag när alla är borta. FY, där kickar mina katastroftankar in på max. Så vill jag aldrig att det ska bli.

Vad känner du tacksamhet för?

Annonser
Det här inlägget postades i Vardag. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s