Därför är inredning inte ett ytligt intresse

Vid en första anblick kan inredning tyckas vara ett väldigt ytligt intresse. Det är lätt att tänka att det intresset är kopplat till vår individualistiska samtid och inte kommer leda till någonting gott. Det är bara yta och jakt på perfektion. Vem kan visa upp det mest perfekta hemmet på instagram, vem kan piffa sina plåtburkar snyggast och vem kan kasta filten så där tjusigt över soffans kant – ni vet så att det ser spontant och avslappnat ut fast den som lagt filten har hållit på i tjugo minuter med sitt filtkastande.

Och visst – den här perfektionsjakten är ju helt meningslös. De flesta vet nog att bakom ryggen när man fotar står två överfulla tvättkorgar. Annars går ju liksom livet inte att få ihop, allt KAN inte vara perfekt och undanplockat och den illusionen kan få vem som helst att känna den där vardagsstressen i magen. Man får helt enkelt punktera den eftersom den är just en myt! Och intresset är troligtvis sprunget ur det individuella projektet vi alla lever med, där vi liksom putsar på vår fasad. Marknadsekonomin skapar fiktiva behov hos oss och låtsasdrömmar för att få oss att aldrig vara nöjda med våra hem/kläder/utseenden (läs gärna Nina Björks bok ”Lyckliga i alla sina dagar”, den är FANTASTISKT bra). Men jag vill också komma till inredningsintressets försvar!

För mig är, som jag nämnde i mitt förra inlägg, inredning också någonting väldigt kreativt. Man fixar och trixar, flyttar om och letar efter saker man verkligen tycker om. Jag älskar inredning men har väldigt speciell stil, jag skulle alltså inte få ut någonting av att köpa ett vanligt inredningsmagasin i mataffären. Min inspiration hittar jag i stället på utvalda konton på instagram (kolla gärna vilka jag följer, nästan alla är inspirerande!), och ett gäng Facebook-grupper för andra retromaniacs nästan uteslutande. Jag får energi och glädje av att pyssla och planera hemmet, jag blir glad när jag hittar någonting fint som passar perfekt hos mig. Jag blir inspirerad av att ha fin konst på väggarna. Alltså får jag kraft och energi av att faktiskt tänka på och ägna mig åt inredning. Jag kan få lite ångest om jag köper helt nya inredningsprylar i någon kedja, men känner inte alls så när jag handlar i retrobutiker eftersom de sakerna har ett helt annat liv och en historia (sen är jag INTE sådan att jag bryr mig om märken eller designers, är inte så intresserad av sådant, gillar mer det som är fint bara). Men här går jag lite som katten kring het gröt.

Anledningen till att jag inte betraktar inredning som ett ytligt intresse är, förutom att det är himla kul precis som att skriva eller rita, att det är viktigt för mig hur jag trivs hemma. Om jag vantrivs och inte känner mig trygg, så blir jag också lite olustig i allmänhet. Hemmet är min absoluta favoritplats. Här hämtar jag kraft, här skapar jag och kopplar av. Om jag har det fint (i mitt tycke), ombonat och hemmet fullt av fina och färgglada saker så kan jag njuta och slappna av mycket mer hemma. Det i sin tur ger mig mer kraft att skapa, träna, skriva texter om sådant jag brinner för. Kort sagt så gör det hela mig till en gladare och lugnare person, förmögen att åstadkomma mer än annars. Jag läser mycket hellre mina böcker i ett hyfsat städat hem, jag skriver mycket hellre mina romaner i ett helt otroligt hem som gör mig inspirerad.

Jag minns att jag i åratal hade så tråkig inredning som jag inte alls trivdes med. Det kändes liksom aldrig helt avslappnat i hemmet. Sedan följde en period av en del kaos i tillvaron och då var det alltid så stökigt och saker överallt och skitigt och hemskt (på ett negativt sätt, inte sådär härligt maximalistiskt). Jag är inte typen som pallar att hålla hemmet perfekt städat men nu försöker vi i alla fall hålla efter, för man mår så mycket bättre då! Nu har jag hittat en stil som verkligen passar mig och det gör också att hela jag mår bättre och därmed blir en skönare människa. Därför är inredning inte ett ytligt intresse. Att bygga sig en borg av trygghet och inspiration kan ge så mycket på alla fronter i livet. Och om det vore meningslöst så är ju själva livet meningslöst.

Så tänker jag. Vad tänker du?

Annonser
Det här inlägget postades i Inredning, samhällskritik. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Därför är inredning inte ett ytligt intresse

  1. Karin skriver:

    Precis så!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s