Skevaste självbilden i universum

Jag har ju gått igenom hela mitt liv när jag packade upp alla kartonger efter flytten (ok, jag la väl inte ner megamycket tid på det pga packade upp 50 flyttkartonger på två veckor). Varenda papperslapp har utvärderats (måste jag verkligen spara det här provet från gymnasiet? Svar: NEJ, aldrig), varenda fotografi har granskats. Förstås så finns en del hos mamma och pappa också men vi gjorde en storrensning när de flyttade från hus till lägenhet förra året. Så där finns heller inte några överdrivna mängder. Skönt, tycker jag.

Det var dock inte ämnet för dagen. När jag har tittat på den lilla flickan på fotografierna så har en tanke liksom lyst som neon i mitt huvud: Men hallå, hon är ju inte TJOCK! Den där femåriga, sjuåriga, nioåriga, tolvåriga, sjuttonåriga tjejen är ju bara hur jäkla söt som helst. Hennes ögon strålar, hennes hår är helt vågigt och vackert (var tog mitt lockiga hår vägen?). Okej, när jag var fem år så tänkte jag lyckligtvis mer på dockor och sagor än mitt utseende. Men annars har i princip hela mitt liv präglats av negativa tankar kring min kropp. Nu kan jag bara undra varför jag tänkte så när jag var tretton, fjorton, femton, sexton, sjutton, arton, nitton, tjugo och så vidare. När det finns så mycket annat bra att fokusera på! Det här är alltså något som präglar varje timme i mitt liv. Inte en halvtimme passerar utan att jag liksom i förbifarten tänker negativa tankar om min kropp. Jag säger inte alls det här för att framstå som något offer, absolut inte, så bespara mig den retoriken. Jag säger det för att det är så otroligt onödigt. All den här energin jag ägnar åt inombordsligt fat talk, den är wasted. Idag väger jag ju verkligen mer än 30 kilo över BMI 25 men det gjorde jag INTE då. Och oavsett BMI så leder ju de här malande tankarna inte till något positivt ändå.

Jag har helt enkelt haft en skev självbild i alla de här åren. Jag önskar att kommande generationer av kvinnor ska slippa det här. Bara liksom foka på annat i stället. Fullständigt. Jag vill be dig som läser att plocka fram gamla fotografier och fundera på om det du tänkte då om dig själv stämmer överens med det du ser på bilderna. Och gör det inte det, så kanske du bör omvärdera sättet du ser på dig själv idag också.

Eller får jag citera Fröding, som den bokoholist och litteraturnörd jag faktiskt alltid varit? Mando Diao har gjort låt av den också, ”Men” heter den och finns på Spotify:

”Men att evigt krankt betrakta
sina sjuka drag och miner,
se, hur döden lömskt och sakta
härjar oss till grå ruiner,

det är pina utan ände,
spanska stövlar, hjul och stegel
– bäst att le åt sitt elände,
bäst att slå itu sin spegel

Bäst att taga bördan på sig,
le åt åldern, som förtorkar”

Jag ska ta med mig den här starka insikten, den känsla av sorg jag fick när jag såg de vackra fotografierna av en mini-Jessica. Jag ska tänka att när jag ser fotografier på mig själv från idag om tio år – då vill jag inte minnas det hat jag brukade känna gentemot mig själv. Jag vill minnas hur jäkla stolt jag var över mitt kämpande, min energi, min drivkraft. Det som verkligen betyder någonting. Att bli äldre kanske också är att kunna avdramatisera sina nojor och knasigheter? Jag hoppas det.

WHO RUN THE WORLD? GIRLS! Och vi ska inte rula den med eviga fat talks i eviga omklädningsrum. Det finns bättre saker att ägna sin smarthet åt. På riktigt.

Annonser
Det här inlägget postades i Min hälsoresa, samhällskritik. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Skevaste självbilden i universum

  1. Camilla skriver:

    Ja tänk vad mycket vi kvinnor skulle kunna åstadkomma ifall vi flyttade vårt fokus och driv från att få den perfekta kroppen till att skapa den förändring vi vill se i världen. Det. Känns som om vi är hjärntvättade. Eller, det är klart vi är det…

    Känner igen det det där med att se i efterhand på foton attman inte var en vandrande hög med späck. Jag har vägt välldigt olika som fullväxt men alltid varit lika tjock i huvudet. Så onödigt.

  2. Det visuella är en sak och det är viktigt för mig också- Det viktigaste dock är ens välmående och det påverkas av ens vikt. Risken för sjukdomar ökar, orken och mycket annat (som alla vet). Det är det jag mest tänker på, att leva ett välmående liv.
    topbloggare blogg.alltforforaldrar.se/viviannetreschow/

  3. Katarina skriver:

    Om det är EN sak som är ”rättvis” mellan tjocka och smala flickor/kvinnor så är det tanken på vikten och kroppens utseende. Det spelar ingen roll vilket utgångsläge du har (eftersom det egentligen inte spelar någon roll i praktiken, utan detta är rädsla om att inte vara perfekt som kommer ur en bild som är ouppnåelig) för du kommer i alla fall att känna att det var fel att ta den där bullen/ta om mat till middagen/äta det där godiset/hoppa över gympan osv. Du kommer att ha ångest över för små bröst/för stora bröst/hängbröst/ojämna bröst/platt rumpa/stor rumpa/bred rumpa/hängrumpa/för stora fötter/öron/näsa/för rakt hår/för lockigt hår/för tunt hår/för tjockt hår/dålig hy/blek hy/blemmor/fet hy/torr hy/rynkor/för breda axlar/för tjocka vader/magra anklar/giraffben/taxben/för tjock/för mager/för kvinnliga former/för okvinnliga former osv osv det tar aldrig slut!? OBS! Med detta sagt menar jag inte att jag inte ser att tjocka dessutom diskrimineras i samhället med lön, karriärsmöjligheter osv. Utan det jag talar om är den INRE känslan som egentligen inte har med ditt liv att göra. Du kan sola och bada oavsett små eller stora bröst, du kan gå ut och dansa oavsett korta eller långa ben, du kan bli civilingenjör och bygga broar i Sydamerika oavsett hår- eller hudkvalitet. Du kan bli läkare och jobba för läkare utan gränser oavsett din rumpas utseende. Du kan gifta dig och skaffa barn och umgås med nära och kära oavsett form på kroppen. Varför lägger vi så mycket tid på sådant som inte har någon betydelse för våra livs utveckling eller vår lycka?? Det värsta är dessutom att vi fuckar upp nästa generation genom att lägga vikt vid dessa skitsaker. Äta nyttigt, sova minst 8 timmar, motionera regelbundet är väl egentligen det enda vi behöver för att fysiskt må bra (och det är en grundstomme för psyket också). All annan tid skulle vi kunna ägna åt det vi tycker är roligt, utvecklande och godhjärtat. Fatta hur västvärlden skulle se ut då?! För detta är ett i-landsproblem. I u-länderna kämpar de fortfarande för tillgång till rent vatten….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s