Valet att inte dricka alkohol i ”vodkabältet”


Patsy från Absolutely fabulous!

Jag har aldrig förut repriserat ett inlägg i bloggen och kommer inte göra det till en vana men här satt jag och skulle skriva ett nytt snitsigt inlägg om alkohol och så hittade jag ett från förra sommaren som var så himlarns bra så vi kör det i stället! Please insert årstidsrevidering för det här drickandet är ju inte bara en sommargrej.

Här i vodkabältet är det många som kramar biben hårt i famnen. Bara ett glas i soffan på kvällen, bara två glas med vännerna i parken, bara tre glas med sin partner i kvällssolen, bara fyra glas, bara fem glas. Bara sex glas på kräftskivan, bara sju glas och karusellfull hem i gryningen. Bara bibba lite framför serien, det är ju så mysigt med semester eller ledigt eller helg eller bara kväll och full som ett as och bakis som ett svin och bara två glas till middagen, två glas har aldrig skadat, fem glas med dimmig blick framför spegeln.

Nej, jag tänker inte moralisera över alkoholers förfall ety jag avskyr moralisering, se bara hur jag hyllar lightläsken till skyarna, se bara hur jag tycker att även tjockisar ska få vara som de är om de så önskar. Nej, jag moraliserar inte. Men jag vet att många andra som moraliserar kring kost själva sitter och pimplar tills rynkorna växer långa bredvid ögonen. Jag tänkte därför skriva lite om mitt förhållande till alkohol:

När jag var yngre drack jag massor. Alltså jag var ALL over the place när det kom till fylla. Jag har aldrig gillat att gå på fester eller gå ut på krogen, antagligen för att jag är författartypen som hela tiden observerar och lägger märke till allt. Jag observerar hellre hemma på min kammare eller på ett tryggt kafé, stora sammanhang är helt enkelt inte min grej, särskilt eftersom jag aldrig passar in i dem. Och då blir jag så medveten om hur svårt jag har att prata om vädret eller annat kallprat-mässigt. Och då blir jag nervig och babblig istället. Nåväl, nog om detta. När jag var yngre pimplade jag hejvilt, aldrig så att jag har haft problem med alkohol men det var liksom normaliserat i min bekantskapskrets. Nu dricker jag ALDRIG, kanske en-två gånger per år. På Bokmässan i Göteborg brukar jag dricka några glas, till exempel, och kanske någon mer gång. Annars föredrar jag pepsi max och kaffe alla gånger! Jag dricker inte på midsommar (brukar inte fira midsommar direkt), jag dricker inte på jul, jag dricker inte på nyår eller födelsedag. Det har inte bara med mitt hälsoprojekt att göra, och att jag vill gå ner i vikt (även om alkohol är döden för viktnedgång – och då menar jag DÖDEN!) utan även innan detta har jag druckit väldigt sällan under de senaste fem åren.

Jag har ofta resonerat så att jag hellre äter lite mer, eftersom jag älskar att äta och då kör jag liksom hellre några nävar snacks på en releasefest än två glas vin (inte numera dårå eftersom jag inte äter snacks). Eftersom jag inte är särskilt förtjust i vare sig smaken eller effekten av alkohol bär det mig helt enkelt inte emot att inte dricka.

Sedan blir folk alltid misstänksamma mot den som inte dricker, i vår alkoholdränkta kultur. Antingen tror de att man är gravid (särskilt om man som jag har en viss rondör kring just magen och den putar ut som en gravid i åttonde månaden typ. Men det har jag skrivit om tidigare, fråga aldrig ALDRIG en kvinna om hon är gravid!) eller att man är nykter alkoholist. Detta är ju sällan något folk vågar fråga om men de liksom tittar konstigt och undrar om man inte vill ha lite vin ändå, ett glas har väl aldrig skadat. Och nej, ett glas skulle inte skada mig nu heller. Men jag får inte ut något av att dricka ett glas alkohol och jag tycker det är så tråkigt att folk ifrågasätter varför man inte dricker. Nästa gång någon gör det ska jag svara som det är: ”Nej, jag är varken nykter alkoholist eller gravid men jag äter hellre än dricker!”

Vad tänker ni kring det här?

Uppdatering: Alltså, grejen med det här inlägget är inte att jag ska sitta och moffla i mig godis i stället, men det förstår ni nog med tanke på senaste veckornas inlägg. Hihi! 

Annonser
Det här inlägget postades i samhällskritik. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Valet att inte dricka alkohol i ”vodkabältet”

  1. Marina skriver:

    Det är i allmähet otroligt provocerande att någon väljer att inte dricka alkohol ”utan giltigt skäl”. Jag dricker inte heller någon alkohol alls nu och har de senaste 10 åren druckigt väldigt sparsamt. Min omgivning har vant sig men det tog låååååång tid och jag har blivit ifrågasatt fler gånger än jag kan räkna. Tycker att infofilmerna som visats på senare tid med ”ta en kaka till” och ”klart du ska ha senap” är jättebra för då kan jag referera till dom när nån börjar tjata, då brukar dom bli lite skamsa och lägga av 😀

  2. Lena skriver:

    Håller med! Varför ska vi som INTE dricker behöva ”försvara” oss. Under flera år skyllde jag på att jag körde – då var det aldrig någon som ifrågasatte. Eller när jag tränade som mest så förstod folk att det var en dålig kombo. Under senare år säger jag bara som det är: Jag dricker inte för jag tycker inte det är gott. Min man har heller aldrig druckit och våra vänner vet om och respekterar det. Jag talar inte om hur någon annan ska leva sina liv. Tycker folk i allmänhet borde veta bättre än att ifrågasätta.

  3. Madde skriver:

    Dricker också väldigt sällan och upplever att man blir ifrågasatt hela tiden. Tycker ett glas vin ibland är gott vid speciella tillfällen, men tackar man nej oftare blir man mer ifrågasatt typ: du drack ju då

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s