Läst sen sist: Kära liv och Caroline, Karolina Ramqvist osv.

Semesterläsningen får ett eget inlägg tänkte jag. Så det här är vad jag läste innan semestern.

Jag har länge älskat typ allt som Karolina Ramqvist skrivit. Alltifrån novellixen ”Farväl mitt kvinnofängelse” (som jag skrev så här om), till ”Alltings början” (som jag skrev så här om), till ”Flickvännen” (länk till blogginlägg) och ”More fire” (blogginlägg). På ett sätt finns ju risken för ett högt fall om en sådan favoritförfattare gör en besviken. Jag blev dock inte besviken på ”Den vita staden” heller. Den är en fortsättning på romanen ”Flickvännen”. Kvinnan vars kriminella man nu inte längre är hos henne. Varför får jag som läsare inte veta. Hon har ett barn och hon bor kvar i det stora huset, som nu bara känns ödsligt och inte alls längre lyxigt. Karolina Ramqvists sätt att skriva är väldigt avskalat, men det gör att själva berättelsen liksom lyser kal och stark. Orden blir som hammarslag in i mig och jag kan omöjligt värja mig. Jag har inte ett ont ord att säga om den här boken heller, bara: Så kal, så ensam, så stark.

Asta Olivia Nordenhofs diktsamling ”Det enkla och det ensamma” har hyllats stort i Danmark och betraktas som en av böckerna i den nya unga danska poesivågen, som har debatterats på svenska kultursidor nu under sommaren (för dig som vill sätta dig in i debatten finns en bra samling av de flesta inläggen här). Jag gillar Asta Olivia Nordenhofs personliga och tidvis prosaiska tilltal, den självklara rösten som förblir stark genom hela diktsamlingen. Det råa och det mjuka i en mix som tilltalar mig. Det är inte en av mina favoriter bland diktsamlingar, det finns något vagt poserande emellanåt som jag får allt svårare för ju äldre jag blir. Men ändå: mycket starka bilder, det känns också nytt och fräscht på något vis. Ibland känns det som att poesin bara harvar fram i samma anda, Nordenhof har något nytt att komma med.

Sofia Nordins ”Atomer” handlar om en kvinna som möter sin gamla barndomskärlek på krogen och låser in honom i sin klädkammare. Som en impuls som hon inte förmår motstå. Därefter nystas berättelsen upp, om hur hon redan som barn begick hemska handlingar. Hon vill inte släppa ut honom, så länge hon har honom i klädkammaren kan han inte försvinna från henne igen. Som vanligt lyckas Nordin bygga upp ett slags dov spänning, precis som i ”Gå sönder, gå hel” (som jag skrev så här om). Även den här gången är det något i tilltalet, kanske att den karghet som återfinns också hos Sofia Nordin inte matchar hennes berättelse, som inte till hundra procent tilltalar mig. Jag hade önskat att denna obehagliga berättelse klätts i mer poetiska ord, kanske?

Jag påminner mig återigen om att jag måste blogga om böckerna kort efter att jag har läst dem, minnet bleknar fort, särskilt när man läser mycket som jag. Stina Hjelms seriealbum handlar mycket om Malmö, öl, oro, nojor, ensamhet. Det är väl typ det jag minns. Plus att jag tyckte att många av illustrationerna i boken var sjukt inspirerande och fina, och det vill förstås inte säga lite!

Roland Paulsen dissekerar här arbetsförmedlingen. Vad är det som gör att anställda inom en sådan organisation bara lyder order? Fas 3, check, utförsäkringar, check. Som vore det inte människor de jobbade med, som vore det bara okej att göra vad som helst så länge man blir tillsagd. Och de som inte lyder, då? De kan förstås inte jobba kvar, måste söka andra karriärval. Men också: Vad är det som gör att det har blivit okej för politiker att stifta lagar som straffar den som inte förmår pressa in sig i samhällets alla krav och normer? Vi skulle inte behöva jobba så mycket som vi gör, varför gör vi det då? Paulsen blandar anekdotiska inslag med rena fakta och trots att det här ju är ett form av wallraffande reportagebok så läser jag den nästan som om den vore en spänningsroman (nej, för jag läser inte spänningsromaner men ni fattar vad jag menar). Jag har länge varit både chockad och fascinerad över hur arbetslinjen har klampat in i vårt samhälle och blivit helt accepterad av många. Det här är en extremt angelägen bok och det är med all rätt som den i våras orsakade mycket debatt.

Som jag tidigare nämnt så ÄLSKAR jag typ allt som Liv Strömquist gör och en av mina absoluta favoriter bland podcasts är just ”En varg söker sin pod” med Caroline Ringskog Ferrada-Noli och Liv Strömquist. Här har de bett lyssnarna om frågor och besvarar dem på samma roliga, bitska, smarta sätt som de pratar i podcasten. SÅ HIMLA VÄRT ATT LÄSA DENNA BOK! Även om man inte håller med om allt så är den både rolig, välformulerad, smart och på något sätt modern i sitt tilltal.  Alltifrån meningen med livet till betydligt mindre väsentliga saker avhandlas. En riktig Jessica-bok kan man säga!

Vad läser du just nu?

Annonser
Det här inlägget postades i Litteratur. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Läst sen sist: Kära liv och Caroline, Karolina Ramqvist osv.

  1. Lina skriver:

    Oh VAD jag ser fram emot Livs och Carolines bok. Älskar dom.

    • Jessica Johansson skriver:

      Ja alltså LÄS den!! Den är fantastiskt bra och man läser ut den på ett litet kick 🙂

  2. Carro skriver:

    Som arbetsförmedlare upplever jag inte att vi bara lyder utan att ifrågasätta. Men jag är sjukt trött på inställningen att arbetsförmedlarna borde göra uppror mot det regeringen beslutat. Borde inte väljarna göra uppror mot regeringen om de inte anser att politiken stämmer överens med vallöftena? När blev det arbetsförmedlarna ansvar att städa upp efter politiker? Med den inställningen är det många yrkeskategorier som borde ta lagen i egna händer, men hur kan man då leva i en demokrati?

    • Jessica Johansson skriver:

      Den tanken slog mig också faktiskt! Alltså det där med demokrati (och jag tycker ju att arbetslinjen är helt fel men det är ju inte arbetsförmedlingens fel). Sen känner jag att jag inte gjorde boken rättvisa i min korta text, det roland paulsen vill är inte att anklaga enskilda arbetsförmedlare utan mer belysa arbetskulturen som råder i vår samtid. Och jag är inte helt okritiskt inställd till alla delar av boken. Jag rekommenderar dig att läsa boken, det vore intressant att höra dina reflektioner 🙂

    • Carro skriver:

      Jag håller helt med om att arbetslinjen känns helt förlegad. Dock fyller tex fas3 en viss funktion för just de personer som inte lyckats kvala in under arbetslinjens mycket snäva ram, men ändå erbjuda dem ett sammanhang, meningsfullhet (givetvis avgörs detta av vilken plats de får vara på), kollegor och skillnad mellan vardag och helg. Att bara plocka bort fas3 utan att erbjuda något alternativ till de som redan sökt jobb aktivt i minst 5 år, känns hemskt. Att bara livstidspensionera folk på löpande band för att de inte kvalar in i den smala arbetslinjeramen känns även det hemskt. MEN jag är även medveten om att Fas3 kantats av företag som vill profitera på arbetslösa, meningslösa sysselsättningar och känslan av att inte ens ha makten över sitt eget liv, och alternativet till förtidspension som har blivit utförsäkring oavsett sjukdom, diagnos eller mående är inte heller rimligt. Ett mellanting med många fler nyanser och alternativ för individer. Inte grupper. En rimlig ersättning under arbetslösheten så att kraften kan gå till att söka jobb, inte oroa sig för ekonomi med mera är saker jag värderade högt när jag läste på partiprogrammet inför valet. Så synd bara att det skall bara så svårt för Icke-politiker att lyckas dechiffra vad politikerna egentligen menar eftersom det är så inlindat allt de säger.

      Som du förstår tycker jag mycket om detta, men inget av det har med arbetsförmedlarnas beteende att göra. Förutom det uppenbara att det inom alla yrken finns idioter med dåligt bemötande, men det är ju inget unikt för just oss

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s