Konsten att sprätta en bok

DSC_0212

Jag vet inte vad som gör mig så till den milda grad förtjust i att sprätta böcker. Kanske att de är gamla men ändå olästa och därmed extra spännande. Eller att det innebär någon brist på perfektion i boksprättandet – det kan bli fel, sidorna blir inte helt perfekt skurna – som tilltalar mig i perfektionens tidsålder. Idag har jag i alla fall sprättat mig en bok och insåg att jag aldrig har bloggat om detta förut, trots att jag är lika peppad varje gång det sker. Boken jag sprättade idag var den sista boken i min första omgång av projekt kill hyllvärmare 2.0. Ska strax börja läsa den.

Alltså, det är inte så att jag sitter och gapar medan jag sprättar. Jag har inte heller någon snygg gammal brevsprättare som jag plockar fram enkom för tillfället. Som synes på bilden ovan får jag istället nöja mig med en simpel matkniv. Jag gör det ganska snabbt och effektivt. Lite som att öppna ett paket på födelsedagen.

Men kanske är detta något för förlagen att satsa på igen, att skapa en extra dimension genom att tvinga den förbryllade läsaren att sprätta boken innan läsning kan ske. Det vore en fin grej att göra när man på nytt ger ut gamla Hjalmar Söderberg-romaner eller Strindbergs brevsamlingar eller liknande.

Det fick mig att tänka på en rolig anekdot. Strindberg lär ha sagt till sina vänner och bekanta att de allt fick akta sig för vad de skrev i breven till honom, eftersom de med största sannolikhet skulle komma att publiceras efter hans död. Och han hade ju rätt, liksom.

Det här inlägget postades i Kuriosa. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Konsten att sprätta en bok

  1. Johannes skriver:

    Åja, alla förlag har ju inte gett upp den här fina traditionen. Har just sprättat mig igenom Eva-Stina Byggmästars senaste diktbok på Ellerströms, till exempel.

  2. Frida skriver:

    Vilken härlig ide, speciellt till Strindbergs brevsamlingar! Hör ju liksom till. Och jag håller med, det är charmigt att sprätta en bok!

  3. Lisa skriver:

    Det låter fint att sprätta en bok, lite som en ritual där man bekantar sig med varandra innan man kastar sig in i den🙂 Själv har jag aldrig sprättat en bok.. = känner mig som värsta okulturella människan som bara läser ”nya” böcker..

  4. Lisa skriver:

    BTW. Jag har ju haft ett ganska långt blogguppehåll (dels inte bloggat själv och dels varit dålig på att ”hänga med” och kommentera hos boblmaf) så jag minns inte om jag faktiskt har gratulerat dig till ditt boksläpp.. Så, ett stort grattis! Vilken grej!😀 Jag är jättenyfiken på din bok och försökte köpa den på bokmässan i ”din” monter, men det var ingen där just då.. så jag stod där och såg lite dum ut en bra stund men sen var jag tvungen att gå vidare. Kanske var tur det, jag hade nog blivit lite starstrucked och blyg om du hade varit där..!🙂

  5. bokglam skriver:

    Men jag vet, det är så mysigt att sprätta böcker.. Också lite nostalgiskt.
    /Heléne

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s