I början var jag helt WOW, sedan mattades det av en aning

DSC_0116
Anna Jörgensdotter – Änglarnas syster.

Det är något alldeles magiskt med en bok som innehåller ett soundtrack. Även om det nu börjar kännas lite gammalt och gjort och cd-skivor lyssnar jag inte särskilt ofta på. Jag har därför inte lyssnat på soundtracket som medföljer Änglarnas syster (från 2005) men gillat idén. Boken är en av de tre böcker som ingår i min första omgång av projekt kill hyllvärmare 2.0.

Den handlar om sextonåriga Sonja med den kökrökande mamman som bara sitter och stirrar på gamla tiders ljuvlighet. Sonja passar inte in någonstans och i skolan skrattar de åt hennes glittriga hatt. Hon drömmer om att bli vän med den mystiska grannen Katrina, hon fantiserar ihop ett helt liv. Hur hade Katrina det i Albanien och varför flydde hon därifrån? När verkligheten blir för grå och enahanda flyr Sonja till de katrinska fantasierna. Hon går aldrig in i det stängda rummet i lägenheten, för där bodde den numera döda brodern Emil. Men hans avtryck lämnar tunga spår när hon passerar den där stängda dörren. Hon är också tillsammans med en poetkille som heter Nicko och som för mig mest framstår som en irriterande posör som säger ”Cool?” hela tiden men inte riktigt orkar bry sig om vilket tonfall Sonja har när hon svarar ”Cool” och vill bli omhållen och ombrydd.

I början var jag helt lyrisk över de språkliga krumbukter som Anna Jörgensdotter använder sig av. Det är ett speciellt pubertalt tonfall som känns väldigt trovärdigt. Jag bara läste och läste. Efter ett tag kände jag dock att just samma tonfall tröttade ut mig. Jag har ju varit tonåring för ganska längesedan (nåja, nio år sedan nu) och jag känner ofta tacksamhet över att slippa vara det igen. Hade jag läst den här boken i tonåren hade jag förmodligen betraktat den som min absoluta favoritbok, dock. Det finns en kraft i hur Jörgensdotter förmår gestalta det tonåriga utanförskapet utan att förlöjliga det. Utanförskap kan också vara något att klamra sig fast vid, en identitetsmarkör som får en att känna: Jag är åtminstone inte som de andra. Jag kommer att tänka på Monika Fagerholms Diva och Maria Margareta Österholms avhandling om skeva flickor. Sonja är en skev och stark tjej som känner att ingen ser henne. Jag ska försöka se till att den här boken hamnar i händerna på en tonårstjej. Då tror jag den kommer till sin fulla rätt.

Tidigare av Jörgensdotter har jag läst en diktsamling som jag tyckte mycket om. Den heter Sång från hjärtats bakgård.

Har ni läst Änglarnas syster?

Det här inlägget postades i Bokrecension och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

En kommentar till I början var jag helt WOW, sedan mattades det av en aning

  1. Santiago Persson skriver:

    Nej, faktiskt inte läst något av Jörgensdotter. Ett par bra krönikor i tidningen etc har jag i och för sig tuggat i mig, men det inte skönlitteratur. Skriver med anledning av soundtrack till böcker och kommer här med följande läs och lyssningstips.

    http://www.gp.se/kulturnoje/recensioner/skivor/1.346735-ulf-lundell-en-oppen-vinter

    https://www.gp.se/kulturnoje/recensioner/bocker/1.346731-ulf-lundell-en-oppen-vinter

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s