Värvet

Jag har möjligen läst och bloggat mindre än på evigheter det här året. Det är inte kul. Jag tänker på läsningen varje dag och saknar den som om jag förlorat halva min själ. Men nu är jag igång igen och hänger med Holly i Frukost på Tiffany’s för tillfället. Det känns kul.

Dock är jag ju inte typen som slutar aktivera hjärnan. Jag har till exempel haft fullt upp med att byta till mig grejer på bytessidan för Stockholmsområdet på Facebook. Den har typ 25000 medlemmar så det är ganska mycket action där. Jag tänker att när jag väl sugs in på riktigt i böckernas värld igen (det KOMMER att ske) så kommer jag åtminstone ha ett fint retrohem. Eller jag, vi, snarare.

Men jag lyssnar också som alltid på mycket podcasts. Tankesmedjan, Lundströms bokradio, OBS osv. En för mig ny bekantskap de senaste månaderna är Värvet, som de flesta nog upptäckte förra året men som jag upptäckte i somras. Fördelen var att jag hade massa avsnitt att lyssna ikapp mig på. Jag har lyssnat under promenader, när jag städar, när jag åker tunnelbana eller buss.

Det fina med Värvet är att det visar att ALLA människor blir intressanta, om de bara får tid på sig att visa det. Värvet är alltså långa intervjuer med olika mer eller mindre kända personer. De får tala till punkt om sådant de brinner för och om sina liv. Med få undantag är alla intervjuer helt klart värda att lyssna på. Jag förvånas ofta över otippade personer som visar sig ha fantastiska saker att säga. Värvets stora popularitet visar på människors behov av långa, substantiella samtal i en tid då många radiointervjuer är över på några minuter och där allt ska vara klippt, skuret och gärna lite småmysigt.

Det jag kan sakna är intervjuer med äldre personer och kanske personer som inte är så etablerade. Det vore kul att höra lite fler kulturpersonligheter också. Triumf säger själv i programmet emellanåt att han gärna håller sig inom sin trygghetszon – musiker, komiker och mediepersonligheter. Men de gånger han rört sig utanför den zonen har det också uppstått fantastiska samtal.

Om du läser detta (och det tror jag du gör pga din bekräftelselusta), Kristoffer Triumf, så vill jag säga att jag gärna blir intervjuad som en av de oetablerade. Jag är ju skribent, copywriter, bokbloggare, har hållit i skrivarworkshops och romandebuterade förra veckan. Flirt, flirt blev det här och det var inte tanken med det här inlägget.

Tanken var att berätta att trots att jag inte har läst mycket i år så har jag haft ganska fullt upp ändå. Bland annat med Värvet, alltså. Men nu tillbaka till Truman Capotes klassikertunnis till bok!

Det här inlägget postades i Kuriosa. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s