Februariboklördag 4: Litteraturvetenskapen dödade inte min läslust

Posted on 11 februari, 2012 by

 
Två av de författare jag upptäckt tack vare littvet: Moa Martinson och Gabriel Garcia Marquez. Men det finns många, många fler.

Jag har hört många säga att de tappade lusten att läsa när de pluggade litteraturvetenskap. Det förvånar mig alltid lika mycket. För mig blev det tvärtom, en boom av läslust som bubblade upp och försvårade min förmåga till andra göromål. En vulkan av inspiration som fick mig att skriva en hel roman under första littvet-terminen (!). Visserligen en dålig roman som jag lagt på hyllan efteråt, men ändå. Det fick mig att inse att jag klarar av att skriva en hel roman, eller många. Något jag tvivlat på länge dessförinnan då jag påbörjat roman efter roman och lagt ner efter tio sidor. Numera vet jag att jag klarar av att skriva romaner, även om jag inte fått något utgivet (än?).

Många har också klagat på att de, då de pluggat litteraturvetenskap, inte haft tid att läsa något annat. Inte heller detta stämde för mig. Jag såg till att blanda de stora mängderna klassiker med lite nyare litteratur för att få i mig bägge delarna, så att säga. Sedan blev jag så hooked i ämnet att jag ju fortsatte och fortsatte. Just den här terminen pluggar jag inte, men släpar efter i två kurser så det blir ändå lite litteraturvetenskap framöver. Förmodligen skulle jag kunna fortsätta plugga hela livet, om det gick, så intressant och inspirerande tycker jag att det är.

Vad gäller delkurser så har jag valt otroligt intressanta sådana. Först en i magisk realism, sedan en i svensk litteratur under mellankrigstiden och så tre klassikerkurser och en i barn- och ungdomslitteratur. Nej, hörni, om det är något litteraturvetenskap gör så är det att väcka lust till att lära sig mer, gräva sig djupare och aldrig sluta läsa. Halleluja, skulle jag visst kunna utropa här men det tänker jag inte göra. Istället undrar jag: ni andra som läst ämnet, hur upplevde ni att det påverkade er?

Publicerat i Boklördag, Litteraturvetenskap | Märkt , | 6 kommentarer

Februariboklördag 3: Hyllvärmare om Zarah Leander

Posted on 11 februari, 2012 by


Bosse Schön – Sanningen om Zarah Leander.
Vad? Den här boken är andra boken i den andra omgången jag har av projekt kill hyllvärmare, som går ut på att läsa böcker som stått länge i hyllorna. Eftersom de annars lätt blir bortglömda (och därmed aldrig lästa).
Omgången? Jag delar in mina olästa böcker i omgångar om tre böcker i varje, för att projektet ska bli mer lustfyllt. Försöker också skapa en bra blandning i varje omgång.Mer om andra omgången.
Hur lång tid i hyllan? Jag skulle gissa på två år.

När jag hör namnet Zarah Leander så tänker jag, och säkert många med mig, på två saker:
1. Nazismen
2. Låten “Vill ni se en stjärna” och då hör jag gärna vissa låtrader på repeat i huvudet, typ: “Ni ungdomar här som har sökt överallt, en kvinnotyp helt speciell / ställ värmeelementet i hjärtat på kallt och teckna, jag är er modell!”

Och ja, den bilden försvagas inte direkt i och med läsningen av Bosse Schöns faktabok i ämnet, även om den kompliceras. Jag har funderat en del på det där med ansvar. Zarah Leander brukar kallas för Hitlers näktergal, och mycket riktigt så var hon en del i propagandaapparaten i och med de filmer som skapades av nazisterna och där högt uppsatta personer hade mycket att säga till om. Hon påstår sig i sina memoarer, som citeras i den här boken, ha varit naiv. Men, som Bosse Schön påpekar, så gick det möjligen att vara “naiv” under det tidiga 1930-talet i Berlin. Men senare blev det omöjligt att inte se vad som hände. Nürnberglagarna var allmänt kända, judar hämtades med våld på nätter och dagar i staden. Det är skillnad mellan att vara naiv och att blunda för att man mår bäst av att blunda. Och det är obehagligt att detta är vad Zarah Leander gjorde. Vid ett tillfälle träffade hon Hitler himself, då på en restaurang då han bjöd över henne till sitt gigantiska sällskap. Han frågade om fröken Leander ville ta en cigarett, själv var han känslig för cigarettrök men han kunde be sina vakter att följa med henne ut på balkongen. När han reste sig i artighet, så reste sig också de andra hundratals personerna i hans sällskap, skriver tydligen Leander i sina memoarer.

Faktaboken Sanningen om Zarah Leander gick rätt fort att läsa och var ibland lite väl faktaspäckad, samtidigt som ämnet onekligen är intressant. Med hjälp av Säpos arkiv, madame Leanders egna memoarer (om än opålitliga) och en mängd annan fakta, broderar Bosse Schön porträttet av en kvinnotyp som helt säkert var speciell, eftersom hon kunde stå ut med att arbeta som skådespelare för den tyska staten trots att de mördade miljontals judar i samma ögonblick.

Har någon annan Sanningen om Zarah Leander?

Publicerat i Boklördag, Bokrecension, Projekt kill hyllvärmare | Märkt , | Lämna en kommentar

Februariboklördag 2: Även om jag hade fått, så hade jag inte handlat på bokrean

Posted on 11 februari, 2012 by

Nu är det uteslutet för mig att handla på bokrean, i och med mitt ettåriga köpstopp. Men även i vanliga fall så brukar jag aldrig handla något på bokrean. Jag tänkte förklara varför.

Dels så blir jag ofta oinspirerad av rea. Det är hetsigt och stressigt och ligger något som närmast kan kallas för masspsykos över hela reafenomenet. Visserligen i mindre utsträckning när det kommer till just bokrean, men ändå. Jag tänker på när min kompis hade varit på (kläd)rea och någon hade lagt ett linne på golvet och trampat på det, bara för att kunna få avdrag i kassan. Sedan brukar det vara mest böcker som jag inte är sugen på, för ofta köper jag böckerna när jag vill ha dem och orkar aldrig vänta på rean.

Jag har nog aldrig handlat på bokrean, just av dessa skäl. De böcker som är riktigt billiga och som jag vill ha, har jag ofta redan. Och det är oinspirerande med dessa balar av böcker. Inte riktigt min grej, med andra ord. Kanske var det skälet till att jag hade så lätt för att hålla köpstoppet på bokmässan, jag blev helt enkelt inte shoppingsugen där. Värre blir det på ett antikvariat eller en secondhand-affär när det kommer till böcker. Då KAN jag i princip inte stå emot.

Brukar ni reahandla?

Publicerat i Boklördag | 8 kommentarer

Februariboklördag 1: Böcker som alltid bör finnas i tryck

Posted on 11 februari, 2012 by

Det här hör ihop med hela klassiker-kanon-diskussionen som man kan fortsätta med i all evighet om man väl påbörjat den. Flera lärare då jag läst litteraturvetenskap har tagit upp ämnet till diskussion och berättat om hur diskussionen kan låta och vilka argument som då brukar tas upp. Jag har skrivit om ämnet några gånger, till exempel här. Det som kan konstateras är att någon form av urvalsprocess måste existera, för att avgöra vad eleverna ska läsa i skolorna. Och någon måste stå för den urvalsprocessen, så att säga. Någon måste ju också avgöra vilka böcker som ska tryckas upp om och om igen – i praktiken gör förlagen detta – och som därmed kan nå nya läsare på ett lätt sätt.

Jag vill nämna några böcker som jag tycker alltid bör finnas i tryck, och fokuserar då på klassiker som betytt och betyder mycket för mig och som också gjort ett stort intryck i litteraturens historia:

 

 

Två dystopier, en riktig klassiker (som man brukar antingen älska eller hata – vi pratar Madame Bovary) och en arbetarroman. Egentligen tycker jag likaväl att man kan ge ut både Kvinnor och äppelträd och Sallys söner i samlad volym, men åtminstone den förstnämnda bör alltid finnas i tryck. Särskilt i dessa tider, när klassklyftorna ökar igen och en ny fattigdom brer ut sig över Sverige.

 

Båda dessa böcker plockar jag ofta fram och bläddrar i. Njuter av formuleringar, imponeras av innebörder. Mig veterligen finns ingen av dem i nytryck och det tycker jag att man bör ändra på omedelbart!

Vilka böcker tycker ni alltid bör finnas i tryck?

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Boklördag à la Ord och inga visor imorgon

Posted on 10 februari, 2012 by

Under 2011 hade jag vid några tillfällen Boklördagar i bloggen, inspirerad av DN Kulturs lördagar med samma namn. Det innebar att jag uppdaterade många gånger under samma lördag och med inspirerande inlägg. HÄR finns den ena boklördagen med totalt 7 inlägg på samma dag (scrolla ner lite bara) och HÄR finns den andra (även här gäller – scrolla ner).

Imorgon är det alltså dags igen. Vad som kommer dyka upp får den som kollar in här imorgon själv märka, men det kommer bli ett gäng inlägg och förhoppningsvis en bra blandning av recensioner, reflektioner och fina bilder. Jag har varit hemma och sjuk hela veckan och kan behöva sparka igång hjärnan och aktivitetsförmågan lite på det här sättet.

Kul va? Nu åter till fredagsbestyr såsom att frosta av frysen, dammsuga, laga soppa, umgås med kärleken och läsa Emir Kusturicas självbiografi.

Publicerat i Boklördag | 5 kommentarer

CUT THE CRAP:

Posted on 10 februari, 2012 by

Det är mycket nu, på läsfronten, och det är alldeles ljuvligt. Men nu har jag bestämt mig för att strama upp mig på en viss punkt och det väljer jag att kalla för CUT THE CRAP, lite melodramatiskt. Att läsa de böcker jag LÄNGTAR efter att läsa och sparar på men aldrig kommer till skott med. En förklaring krävs:

Dels så har jag Strindberg-läsutmaningen som jag dragit igång och som fått många deltagare. Den går ut på att läsa fyra Strindberg-titlar under 2012 (som alltså är Strindberg-året, för att vara övertydlig). Jag har påbörjat En dåres försvarstal som min första bok.

Sedan har jag Projekt kill hyllvärmare, som går ut på att äntligen läsa de där böckerna som stått och samlat damm alldeles för längre i hyllorna. Projektet delar jag in i omgångar med tre böcker i varje omgång, för att göra det mer lustfyllt. Det är ett läsprojekt som jag räknar med att hålla på med ett bra tag, men det är kul att läsa de böcker man har hemma också. Och det passar bra under mitt köpstopp-år (även om jag skamlöst shoppade upp ett presentkort häromdagen).

Och så är det recensionsexemplaren som rasslar in och som ofta sammanfaller som cut the crap-böcker, det vill säga böcker som jag verkligen är supersugen på att läsa. För närvarande håller jag exempelvis på med Emir Kusturicas självbiografi Döden är ett obekräftat rykte som jag längtat ihjäl mig efter sedan jag läste att den skulle ges ut på svenska.

Dessutom har jag min poesiutmaning, som går ut på att läsa minst en diktsamling i månaden. Den har jag mest för att det annars är så lätt för mig att prioritera bort poesi, även om jag älskar det och vill att varenda människa ska fylla sina hyllor med underbara diktsamlingar.

Men så har vi de där ljuvliga böckerna som jag går och suktar efter. Ännu olästa Paul Auster-böcker. Selma Lagerlöf, Moa Martinson, Harry Martinson-böckerna som jag egentligen vill kasta mig över men som alltid verkar få vänta längst. Norén-böckerna, Burroughs, Sara Lidman och Douglas Coupland. Ni hör ju själva, dessa böcker är värda all längtan och allt lässug i världen. Och nu tänker jag se till att klämma in också dessa böcker, så att jag alltid har någon CUT THE CRAP-bok i färskt minne. För inspirationens skull, främst. Utöver recensionsexemplaren, alltså. Jag kommer inte att göra listor kring detta, då faller hela grejen. Istället kommer jag bara att påminna mig själv om att emellanåt cut the crap och faktiskt hugga tag i den där Moa Martinson-romanen som jag sneglar så ofta på.

Någon mer som blir sugen på att göra detta?

Publicerat i CUT THE CRAP | Märkt , , | 7 kommentarer

“Jag blev gammal sittande på en hästrygg mellan klockan tolv och en minut över.”

Posted on 9 februari, 2012 by


Djuna Barnes – En farlig flickas dagbok + två snygga tavlor som min pojkvän har målat.

Nyligen gav förlaget Bakhåll (som för övrigt verkligen är värt att hålla koll på, de ger ofta ut bra och otippade klassiker bland annat) ut en samling noveller av Djuna Barnes, som aldrig tidigare publicerats på svenska.

Barnes var en modernistisk författare, som kanske är mest känd för romanen Nightwood (som jag ännu inte läst men hemskt gärna vill läsa). Hon hängde med de coola kidsen i Paris när det begav sig (det vill säga på 1920- och 30-talen). I en intervju, står det i efterordet, så fick Barnes höra att hennes texter var alldeles för morbida. Hon skrattade och svarade: “Se på mitt liv. Se på livet omkring mig. Var finns den skönhet som du menar att jag undgår?” Bara det i sig tycker jag är tilltalande, en författare som inte förskönar i en tid när försköning är det lämpliga.

Jag blev imponerad när jag läste En farlig flickas dagbok för ett tag sedan. Novellerna vimlar av smarta metaforer och originella formuleringar och beskrivningar, som gör att det känns som att avnjuta något lyxigt. Ni vet, en sådan där bok som man vill spara på meningar ur, skriva upp på små lappar och sprida ut i hemmet för inspirationstörstande ögonblick.

Titelnovellen utmanar dessutom dåtidens mycket snäva könsroller – är det en pojke eller en flicka som skriver? Två noveller till behandlar samma ämne fast ur andra synvinklar, kan man säga. Det är bara några av bokens texter som inte tilltalar mig särskilt mycket, men det är ett väldigt bra betyg för en hel novellsamling. Det är just för metaforerna, beskrivningarna och förmågan att välja ut vissa detaljer och därmed få mig som läsare att fundera och se det hela framför mig, som jag gillar Barnes mest. Jag måste få ge några smakprov!

Tid och rum är mina fiender. Vore det inte för tiden hade jag inte varit farlig, och vore det inte för rymden hade jag inte känt mig så begränsad!
*
Jag skulle vilja bli konstnär. Jag känner att jag med min otränade instinkt skulle kunna få stor betydelse för någon ny rörelse om jag bara gav mig i kast med den innan rörelsen hunnit ta fart.

Det är inte min ungdom jag vill ha. Inte heller passionen. Jag vill ha tillbaka de där kära, döda dagarna som jag brukade ägna åt att tänka på min förlorade ungdom, i tron att jag ville ha tillbaka dem. Jag vill ha tillbaka de där långa, trivsamma, oproduktiva stunderna med mina Elsie-böcker och näckrosor. Jag vill ha tillbaka de där timmarna som jag ägnade åt milda, ofruktsamma tankar på fara. 

Visst är detta språk UNDERBART? Det tycker åtminstone jag och kan varmt rekommendera novellsamlingen i stort. Jag vill gärna ha tips på fler modernistiska författare att kolla upp, visserligen har jag rätt stor koll på perioden men vill gärna ha specifika titlar. På svenska, eftersom jag dessvärre inte orkar läsa på engelska. Jag vet att och solen har sin gång har stenkoll på detta, men någon mer? Har ni läst Djuna Barnes, förresten?

Publicerat i Bokrecension | Märkt | 6 kommentarer