Det händer verkligen inte ofta, men ibland har man tur. Ni vet, man köper en begagnad bok – på en loppis, ett antikvariat eller via nätet – och så öppnar man den för att provläsa någon rad. Och hittar något kvarglömt däri. Det kan förstås också gälla biblioteksböcker, men då handlar det ofta om något nyare kvitto eller en kom-ihåg-lapp. Mig har det bara hänt ett par gånger med antikvariska böcker, och jag har tänkt skriva om det här hur länge som helst eftersom det fascinerar mig. Så lite kan räcka för att väcka fantasin. Och – ett minne från någon som läste boken för många år sedan. Som i förbifarten placerade en gammal lapp i den och sedan glömde kvar lappen. Böckerna har färdats hit och dit genom åren, hamnat på ett antikvariat och småningom i min bokhylla.
Det här gamla kvittot från en skomakare hittade jag i mitt exemplar av Blecktrumman av Günter Grass, som jag köpte via bokbörsen för några år sedan. Det är bara ett kvitto på inlämnade och därefter uthämtade skor, men det är också ett tidsdokument. Ett minne från en annan tid, med handskrivna kvitton och – inbillar jag mig – någon form av äkthet.
De här två fotografierna hittade jag när jag köpte en gammal utgåva av Selma Lagerlöfs Jerusalem, i tre band. Det kanske är den här kvinnan som en gång ägt och läst böckerna, eller någon som hon betytt mycket för som velat bevara fotot i en bok. Fotot högst upp syns inte så väl på den här bilden, men det föreställer hästar som betar på en äng, och är nästan lite spöklikt tycker jag.
Har ni också varit med om att hitta spår av andra människor i gamla böcker?
Fint! Jag brukar alltid hoppas hitta något liknande i de antikvariatsböcker jag köper, men tyvärr händer det ju väldigt sällan. Jag gillar skrivna meddelanden i pärmen också, särskilt personliga födelsedagshälsningar och liknande. Även om det alltid känns lite sorgligt att tänka att personen som tog emot boken som gåva inte velat behålla den.
Ja, det är väldigt, väldigt ovanligt. Gillar också skrivna saker i pärmen. Jag gjorde nyligen ett reportage på en intressant konstutställning. Förutom lite större projekt så arbetade konstnären med bakvända fotografier. Hon satte fokus på det som folk noterat på baksidan, för att vända på perspektiven. Lite samma sak. Här är artikeln: http://www.stockholmsfria.nu/artikel/94486 Och jag håller med om att det är sorgligt att personen som fått en bok i present inte velat behålla den, men tänker att det kan röra sig om dödsbo också? Sorgligt var när jag hittade två böcker i porten av en okänd författare. Jag tog upp dem till min lägenhet och öppnade dem, där stod en dedikation ”från pappa till min fina dotter”. Pappan var författaren.
(
Handskrivna kvitton får jag alltid hos skomakaren.
Men Literature connoisseur är mästaren av hittade ting och lappar i böcker, kolla med honom.
Själv hittar jag oftare spår av mig själv.
Hehe, ääh glädjedödare där.
Jag ska kolla upp det. Jo, spår av sig själv hittar man ju också ofta.