
Laurence Cossé – Drömbokhandeln.
Bara titeln och framsidan på den här romanen får vilken bokoholist som helst att dregla inombords. Den utspelas i parisisk miljö och handlar om ett par eldsjälar som fattar ett beslut: De ska starta en bokhandel som bara säljer bra romaner. Vilka romaner som får betraktas som ”bra”, goda romaner, får avgöras av en utvald skara personer som arbetar i hemlighet. De har läst fler böcker än de flesta och blir ombedda att skriva långa listor med hundratals romaner som sedan köps in.
Dock är initiativet inte helt okontroversiellt. Precis som när det talas om litterär kanon, så blir många provocerade av att man anser sig kunna avgöra vilka romaner som är bra (istället för som i vanliga bokhandlar, låta kunderna avgöra det genom de böcker de väljer att köpa). Många komplikationer uppstår, till den grad att Drömbokhandeln nästan förvandlas till en spänningsroman emellanåt.
Såväl stora skribenter i tidningar som anonyma nätkommentatorer talar illa om bokhandeln. Även om kunderna fortsätter att strömma in och handla böcker, så blir situationen så pass allvarlig att flera inblandade skadas och hotas till livet.
Jag blev lite besviken på boken. Jag älskar delarna som handlar om litteratur, vilka böcker som väljs ut och hur kontroversiell bokhandeln Au bon roman uppfattas som. Emellanåt finns en intressant uppmaning till debatt kring dessa frågor. Men jag tyckte att boken var för mysig, och på något vis också för ytlig. Jag tyckte att för stort fokus lades på just spänningsmomenten, som egentligen hade kunnat mattas av till förmån för de övriga delarna i berättelsen. Vissa av romanfigurerna tilltalade mig och fick mig att vilja läsa vidare, men många gånger tråkade berättelsen ut mig.
Det finaste med Laurence Cossés roman är förstås kärleken till litteraturen. Som storläsare får man lust att ta semester i tre veckor och läsa non-stop, läsa tills ögonen trillar ur. Med den känslan stängde jag boken efter att ha läst ut den, så helt dålig kan den inte ha varit trots allt.
Precis som gårdagens recension har också denna publicerats i kulturtidningen Nya Upplagan. Jag fortsätter med en recension om dagen tills jag har bloggat ikapp mig. Har ni läst boken, vad tyckte ni i så fall?
Blev så besviken på den här boken, som jag hade mycket höga förväntningar på. Var faktiskt nära att ge upp den, men ville i alla fall veta hur det gick. Hur bokhandeln byggs upp, samtal om litteratur i och utanför bokhandeln, hur panelen väljs ut och möten med dem är det som jag uppskattar i romanen. Resten: not so much. Ogillar själva Van mycket, vilket störde min läsning. Likaså berättarperspektivet. Och så kan jag inte hålla reda på alla panelmedlemmar på grund av pseudonymerna … Bloggade om min besvikelse i somras ; http://windupwomen.blogspot.se/2012/07/drombokhandeln-forblir-en-drom.html
Jag håller med om besvikelsen och att jag gillade just uppbyggnaden av bokhandeln. Resten kunde man gott vara utan!