Siri Hustvedt har gjort det igen


Siri Hustvedt – Sommaren utan män.

Jag hade fått för mig att den här boken skulle vara lite ytlig, eftersom jag på många håll hört folk likna den vid en chick lit-bok, om än i Hustvedtsk tappning. Så jag var lite beredd på att inte älska den här romanen lika mycket som jag gjort med de andra jag läst av Siri.

Medan jag läste insåg jag att så inte alls var fallet, gudskelov! Jag har funderat lite på varför folk liknar den här vid en chick lit – är det för att den mestadels handlar om kvinnor som träffas och umgås? Konstigt, men förmodligen är det så. För Sommaren utan män handlar varken om skor, shopping eller annan form av yta. Jag tycker inte den är ytligare än andra böcker jag läst av Hustvedt. Den är tunnare bara, vilket gör att den inte hinner med att berätta en lika omfattande historia. Berättelsen fokuserar mestadels på den kvinnliga huvudpersonen, men andra öden flimrar också förbi i periferin. Även om de inte fördjupas.

Mia blir övergiven av maken Boris. Dumpad för en yngre kvinna – och visst, det låter som en simpel berättelse. Men att göra en bra roman av en enkel berättelse kan vara riktigt svårt. Mia kan knappt fatta vad som hänt. Efter alla deras år tillsammans. Närheten och samtalen. Hon åker in på psyket, sedan åker hon hem till sin barndomsstad och håller skrivarkurs för ungdomar över sommaren. Där umgås hon med sin åldrande mamma och hennes vänner (De fem svanarna) och får ta del av glimtar ur deras liv.

Jag gillar bitarna om skrivskolan och tycker att det är väldigt intressant att se vilka skrivövningar hon ger tonårstjejerna och de konflikter som utspelas där. Visserligen blir jag inte lika såld som av Vad jag älskade, men tycker fortfarande att det här är en riktigt bra roman om svek och återhämtning, inspiration och konst, vänskap och åldrande.

Tidigare av Siri har jag läst Lily Dahls förtrollning (som jag skrev såhär om) och Vad jag älskade (som jag skrev såhär om). Än så länge har jag att se fram emot Sorgesång och Den skakande kvinnan. Vilket författarpar de är, Paul och Siri förresten. De hör båda till mina absoluta favoritförfattare. Har ni läst Sommaren utan män?

About these ads
Det här inlägget postades i Bokrecension, Författare att älska och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Siri Hustvedt har gjort det igen

  1. sanna skriver:

    Tack för att du påminde mig om Hustvedt igen, den ska jag läsa.

  2. Anna skriver:

    Jag tyckte mycket om den och har gillat allt jag läst av Siri. Paul tycker jag däremot krånglar till det för sig ibland, inte lika såld.

    • Jaha, jag tycker faktiskt inte att Paul krånglar till det heller. Är nog precis lika såld på Siri som på Paul, så att säga (eller deras böcker, kanske man ska förtydliga med). Blir ofta så inspirerad av Pauls böcker och så inne i dem att de tar slut i ett nafs.

  3. TinaO skriver:

    Jag har faktiskt aldrig vågat mig på en Paul, men Siri älskar jag alltid! Men jag hade inte hört att ”Sommaren…” skulle vara chick lit?! Kanske är det som du skriver, att det är för att det är mestadels kvinnor som kommer till tals i den. Den är ju också skriven i en lite pratig stil, det kanske också har gjort sitt till? Men, nej, för mig är den definitivt ingen chick lit, men absolut läsvärd och en bok jag kommer tipsa många om!

    • Varför har du inte vågat dig på Paul? Det är definitivt värt det! Jo, jag har faktiskt läst på flera ställen, inte att Sommaren utan män är en chick lit, men att den är chick lit-aktig. Och visst, på ett sätt är den skriven i en pratig stil samtidigt som jag tycker att den är fullproppad av referenser till sådant som absolut inte har med chick lit att göra.

  4. BokDjungeln skriver:

    Åh, detta härliga författarpar! Jag är totalt begeistrad! Vad glad jag blir att du tycker om Sommaren utan män, jag måste helt enkelt läsa den snart. :-)

    • Ja, de är verkligen ett härligt författarpar. Det fina är att jag har flera böcker av både Paul och Siri som jag inte läst än och jag liksom sparar på karamellen. Så om ingen av dem skulle släppa en ny bok på tre år (vilket iofs är mindre troligt) så skulle jag fortfarande inte behöva känna siripaul-abstinensen komma krypande. : ) Ja, läs Sommaren utan män, ser fram emot att se vad du tycker om den!

  5. Ping: Fantastiska böcker-julkalender, LUCKA 12, 13 & 14 | ord och inga visor

  6. birgitta skriver:

    Hittade idag din blogg, men bättre sent än aldrig. Sökte på Google efter – sagor om ord – hittade din blogg och har varit inne hela morgonen. Har just läst färdigt för första gången Sommaren utan män, det blir fler gånger. Samtidigt som jag läste boken lyssnade jag på Leonard Cohens skiva Old ideas och fick en fantastisk kombination av tankar-ord och musik. ( Ord och visor) Det finns mycket att fundera över under tiden man läser boken och det mest fantastiska är hur Siri lyckats fånga en övergiven kvinnas situation och hur hon till sist lyckas samla ihop allt så att det inte blir ett lyckligt slut bara ett slut efter att ha förstått all orsaker till brytningen. Så har jag tolket det och jag kommer heller inte att glömma Abigail och hennes hemligheter

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s