Jag tänkte skriva lite kort om några böcker som jag inte har såpass mycket att säga om att det blir varsitt helt inlägg. Men som jag ändå har läst och gärna vill kommentera.

Huckleberry Finns äventyr av Mark Twain
Huckleberry Finns äventyr läste jag för så längesedan som i våras, under kursen Barn- och ungdomslitteratur II på SU. Jag har inte skrivit om den här än, eftersom jag inte riktigt vet vad jag ska skriva. Det blir inte lättare med tiden heller direkt, eftersom läsupplevelsen bleknar alltmer i minnet. Men lite kort: Det är ju en sådan bok som man har hört pratas om i alla år, och en figur som det ofta refereras till i alla möjliga sammanhang. Av den anledningen var det intressant att läsa boken. Nu vet jag vem Huckleberry är, och Jim (som det lika ofta refereras till). Romanen tar upp viktiga frågor och passar både barn och vuxna, men för mig personligen blev det ingen stor upplevelse. Dock intressant att fördjupa sig i texter rörande boken och hur den togs emot i sin samtid, och jag lärde mig något på kuppen. Inte fy skam, det.

Andlighet och kärlek av Annakarin Svedberg
Det här är en bok som jag aldrig skulle ha läst, om det inte vore för att jag skulle recensera den. Jag förhöll mig proffsig och lite informativ i recensionen, men helt personligen så gillar jag inte a) självhjälpsaktiga böcker b) bekännelselitteratur c) att läsa om religiositet. Det får räcka så.

Blad ur höstens arkiv av Bo Carpelan
Jag kände att jag nog var lite fel målgrupp för den här romanen egentligen. Förmodligen får en person på ålderns höst ut mer av att läsa den, än vad jag fick. Dessutom är jag inte förtjust i poesi/prosa som handlar mycket om naturen och vimlar av naturbeskrivningar. Men jag hittade en del finfina formuleringar och fångades för ett ögonblick av berättelsen. Sug på den här formuleringen till exempel, uttalad av en gammal person: Mina tankar borde vara som svalor, flyga bort till hösten, vad gör de här? Min recension finns här.